Berbère au Bac

Sujets du Bac blanc de berbère à Paris

Session 2009

dimanche 22 mars 2009 par FERKAL

Nous publions les sujets du Bac blanc de berbère organisé par Tamazgha à Paris le 21 mars 2009.
Trois sujets – chleuh, kabyle et rifain – ont été proposés aux candidat(e)s.
Les corrigés seront publiés dans les jours qui viennent.



Chleuh

Toutes les questions (A, B et C) doivent être traitées.

Yamna, ultma-s n Iẓil tga zɣ wanaw n tmɣarin iḥnnan, ar ttiḍin tasa mqqar d ɣ izi ! Taɣwsa-nns tga yakk° tin middn. Ass nna nn dar-s ikka Iẓil, tsers-as d aylli teṭṭaf. Timkilin n wudi d tammnt ur jjun tt-ffaɣnt. Tigmmi nna ɣ ur llan imsṭirn ur tgi tigmmi. Tizi nna ɣ d-ikka dar Yamna-nnsn iqqan-d ad as-d-tfkkra : takuṛṛut, tiyni, lluz… lliɣ yad imqqur ar as-d sul ttiktur igiwal-nns.

Tizi lli ɣ tettahl iga yan ukttay lli rad sar ur ittu Iẓil. Imẓẓiy sul, rad dar-s ilin ɣ uzmz-ann sḍis ar sa isgg°asn. Igawr nit ɣ uḥanu nttan d-is (…). Iga uzmz tafsut, mac irɣa wass, ibbṛbṛ… Uckan-nn dar-sn kraḍ inbgiwn. Ur jjun tn-tanni tiṭ-nns. Lsan akk° tijlluba tumlilin asin-nn d-isn kra n waryaln….

Lasri Brahim, Ijawan n tayri, Imprimerie, Al Aqlam, Agadir, 2008, p. 69

QUESTIONS

A- Traduction : Traduire le texte en français.

B. Compréhension (Répondre en chleuh à toutes les questions).

1) Donnez un titre au texte.

2) Quels sont les personnages du texte ? Quel est leur lien de parenté ?

3) Lequel des deux personnages influe t-il sur l’autre ? Pourquoi ?

4) De quel souvenir s’agit-il dans le texte ?

C. Expression écrite :

Imaginer, en chleuh, la suite de l’histoire en quelques lignes (5 lignes minimum).

Sujet chleuh, en format PDF

PDF - 35.4 ko


Kabyle

Toutes les questions (A, B et C) doivent être traitées.

Ba-Mexluf n At-U., γur-s adrar γur-s azaγar, yerna d bab n yiγil, d bab n tidet.[…]
Tuγ imawlan-is, aṭas n wakal is-d-ǧǧan, d netta kan i d-ilulen d amalay deg wedrum-nnsen : limer ur d netta yili yenger uẓar At-U. […]
Tigemmi tennerna, argaz d axeddam, ur yessin acu d asgunfu, ur yessin acu i d ccṛab neγ aεezzeṛ di leqhawi. Mačči akken yurga i s-teffeγ : iseggasen la zerrin, Ba-Mexluf netta ixuṣ-it kra, am wakken tenta-yas tsennant yerna ur yeẓri anida […]
Mači yiwet n tmeṭṭut i d-ikecmen axxam-is. Tin irefden, akken ara zemmen wagguren-is, ad as-d-tebru yiwet. Setta n tlawin, mraw d snat n teqcicin. […]

Tameṭṭut tamezwarut d yelli-s n εemmi-s, teǧǧa-yas-d kkuẓ (4) n teḥdayin.[…]
Asmi uysen aqcic, d εemmi-s, baba-s n tmeṭṭut-is, i s-dyernan tis-snat γef yelli-s netta. […]
Tameṭṭut tis-snat tedda-d fiḥel ṭṭbel fiḥel lγiḍa. Tedda-d i tarrawt, netta ad as-isebbeb kan, am uramul γer twemmat, am uqelwac γer taγaṭ… Amugger n wunti d umalay, seg wasmi tebda ddunit alamma d asmi ara tfak, d ṭṭrad n yenfuras.
Akken akken armi d tameṭṭut tis-smus. […] Yeggul ma yerna-d tayeḍ, imi d tilufa kan deg yessugut.
[…]
Tasmust tegla-d s tesdist ! Amek ? Yiwen yiḍ turga, turga iluεa-tt-id lxelq, yenna-yas : « Awi-d tameṭṭut nniḍen i wergaz-im, ur tettendemmayeḍ ara : takna ar’ad-yernun fell-am, nettat d takniwin ara yernun γurs, ma d aqcic d kem i wumi yura, d kem ara yesfeṛḥen adrum, mačči d tayeḍ ! » Tameṭṭut tis-smus, yal ass tettales-as-d i targit turga armi i s-tesγer tasa i Ba-Mexluf. Yerna-d tameṭṭut nniḍen. Targit teffeγ, γas mačči akken i tt-tessarem tmeṭṭut tinna yurgan : akken zemmen wagguren-is, tameṭṭut taneggarut teṭṭef addud s weqcic. D nettat i t-id-yurwen, mačči d tinna yurgan ! Tinna, mačči akken i turga i s-teffeγ !


Extrait de la nouvelle "Yerra-tt i iman-is"
in "Tuγalin" de Âmer Mezdad, Ayamun, Kabylie, 2003. pp : 75-83

Notes de vocabulaire / Amawal

Amalay : masculin
Zerrin : ils passent
Asgunfu : asteεfu
Mraw : dix
Mraw d snat : douze
Tiḥdayin : tiqcicin
Tarrawt : le fait d’enfanter
ṭṭrad : guerre
Unti : féminin
Infuras : (re)producteurs
Smus : xemsa (5)
Yessugut : yesṭuqqut
Tasmust : la cinquième
Tasdist : la sixième
Ales : répéter (tettales : elle répète)


ISTEQSIYEN / QUESTIONS

A- Traduction / Tasuqilt :

Traduire en français les 8 premières lignes du texte (de “Ba-Mexluf n At-U., γur-s adrar...” jusqu’à “mraw d snat n teqcicin. […]”).
Err-d ṭam (8) ijerriden imezwura n weḍris γer tefṛansist : di “Ba-Mexluf n At-U., γur-s adrar...” alamma d “mraw d snat n teqcicin. […]”


B. Compréhension (Répondre en kabyle à toutes les questions).

1) Comment se fait-il que Ba-Mexluf se retrouve avec beaucoup de terres et de biens ?
- Amek alammi Ba-Mexluf yesεa aṭas n wakal ?

2) Avec combien de femmes Ba-Mexluf s’est marié ? Et pourquoi ?
- Acḥal n tlawin i yuγ Ba-Mexluf ? Acuγer ?

3) Qui avait décidé de marier Ba-Mexluf avec sa deuxième femme ?
- Anwa s-d-yewwin tameṭṭut tis-snat i Ba-Mexluf ?

4) Comment Ba-Mexluf a fini par prendre une sixième femme ?
- Amek alammi Ba-Mexluf yewwi-d tameṭṭut tis sdis ?

5) Quelle est la femme qui a eu un garçon ?
- Anita tameṭṭut i d-yurwen aqcic ?

6) Proposer un titre à ce texte.
- Efk isem i weḍris-a.

C. Expression écrite /Tira :

En cinq lignes minimum, et en kabyle, dites ce que vous pensez de la place de la femme dans la société kabyle.
Ini-d di semmus (5) ijerriden, naγ ugar, ayen i tettxemmimeḍ γef tmeṭṭut di tmetti taqbaylit.



Sujet kabyle, en format PDF

PDF - 48.9 ko


Sujet rifain, en format PDF

PDF - 56.1 ko

Corrigé



Notation

PDF - 174.5 ko

Accueil du site | Contact | Plan du site | | Statistiques | visites : 50475

Suivre la vie du site fr  Suivre la vie du site Actualité   ?

Site réalisé avec SPIP 2.0.5 + AHUNTSIC

Creative Commons License